Wikipedia:Ukens artikkel
– og et skandinavisk samarbeid
Ukens artikkel er en bolk på Forsiden som blir oppdatert en gang i uken med de første avsnittene fra en spesielt god artikkel fra vår Wikipedia, sammen med et bilde. Artiklene velges blant våre Utmerkede artikler, Anbefalte artikler og Gode lister.
Du kan også være med på å foreslå en artikkel som ukens artikkel; du skriver inn ditt forslag på en ledig diskusjonsside under årsoversikten over forslag. Her kan du også kommentere andres forslag. Aktuelle artikler finner du på Wikipedia:Kandidatsider/Vedtatte. Sjekk på på artikkelens diskusjonsside at artikkelen ikke allerede har vært Ukens artikkel.
Skandinavisk samarbeid. De skandinaviske wikipedia-utgavene samarbeider om å vise fram gode artikler på hverandres forside. Disse artiklene kopieres fra våre nabospråks-wikipediaer, på bakgrunn av valg av ukens artikkel som allerede er gjort der.
Ukens artikkel
redigerUkens artikkel. Arkiv: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022 · 2023 · 2024 · 2025
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Fornybar energi er nyttbar energi produsert fra ressurser som på naturlig vis fornyes, eller etterfylles, i en hastighet som er lik eller overgår menneskelig bruk. Blant fornybare energikilder regnes karbonnøytrale kilder som vindkraft, vannkraft, solenergi, geotermisk energi, bioenergi og havenergi. Disse energikildene står i kontrast til fossilt brensel, som blir forbrukt langt raskere enn de blir oppfylt. De fleste fornybare energikilder er bærekraftige, med noen unntak. I 2019 bidro fornybar energi med 11 % av det globale primære energiforbruket. ► Les mer her. |
Neste ukes bolk er:  Bardalfeltet er et stort helleristningsfelt i Steinkjer, Trøndelag. Det spesielle med helleristningene på Bardal er at bergkunstfigurer fra steinalderen, bronsealderen og jernalderen finnes på den samme flata, og at de nyere figurene er hogd over figurer fra steinalderen. Det har vært hugget bilder i berget her gjennom flere tusen år, fra 4000 f.Kr. til år 0. De to hovedkategoriene av helleristninger i Norden er veideristninger og jordbruksristninger. Veideristningene er eldst, og har motiv med ulike byttedyr eller totemdyr: hjortedyr, hvaler og sjøfugl. De yngste ristningene er jordbruksristninger fra bronsealderen og eldre jernalder. Motivene her er særlig båter, men også skålgroper, mennesker, hester og geometriske figurer. På Bardal finnes begge kategoriene på samme felt. ► Les mer her. |
Ukens nynorsk-artikkel
redigerWikipedia:Ukens artikkel · Arkiv for nynorskartiklene: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022 · 2023 · 2024 · 2025
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på hovedsiden er:  Age of Empires II: The Age of Kings er eit sanntidsstrategispel utvikla av Ensemble Studios. Dataspelet vart gjeve ut av Microsoft i 1999 for både Microsoft Windows og Macintosh. Spelet er ein del av Age of Empires-serien, og er det andre spelet i denne serien. The Age of Kings er eit strategispel som går ut på å byggja opp ein eigen sivilisasjon og deretter å kjempa ned dei andre sivilisasjonane. I spelet vert ein introdusert for tretten sivilisasjonar: Britane, bysantinarane, keltarane, frankarane, mongolane, gotarane, kinesarane, japanarane, persarane, sarasenarane, teutonarane, tyrkarane og vikingane. Spelaren må sikta etter å samla grunnleggande ressursar – mat, ved, gull og stein – som kan brukast på å byggja landsbyar og laga hærar. I spelet er det fem historiebaserte oppdrag og felttog, slik at spelaren må ta høgde for bakgrunnshistorier og andre speleforhold. Ein kan velja mellom tre ulike einspelarmodusar og éin fleirspelarmodus. Les meir … |
Neste ukes bolk er:  Jakobittopprøret i 1745, også kjent som «Forty-five Rebellion» eller berre «The '45», var eit forsøk av Karl Edvard Stuart på å ta tilbake den britiske trona for far sin, Jakob Edvard Stuart. Oppreisten gjekk føre seg under den austerrikske arvefølgjekrigen, då det meste av den britiske hæren kriga på Kontinentet. Han blei likevel slått ned, og viste seg å vera det siste av jakobittopprøra som hadde byrja i 1689 med større utbrot i 1708, 1715 og 1719. Karl byrja opprøret 19. august 1745 ved Glenfinnan i Det skotske høglandet. Han erobra Edinburgh og sigra i slaget ved Prestonpans i september. Ved eit rådsmøte i oktober gjekk skottane med på å invadera England etter at Karl gav dei forsikringar om solid støtte frå engelske jakobittar samstundes som franske troppar ville gjera landgang i Sør-England. Trass i ein siger ved Falkirk Muir i januar 1746, gjorde slaget ved Culloden i april slutt på opprøret og mykje av støtta for Stuart-saka. Les meir … |
Ukens danske artikkel
rediger|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Thallium er det 81. grundstof i det periodiske system. Thallium i sin rene, isolerede form er gråt og blødt og minder om tin, men ændrer farve ved kontakt med luft. Det forekommer ikke i sin rene form i naturen. Thallium blev opdaget i 1861. Geologisk set forekommer thallium fortrinsvis i kaliumholdige malme. Kommercielt produceres thallium som et biprodukt ved raffinering af tungmetalsulfid-malme. Omkring 60-70 % af det producerede thallium bruges i elektronikindustrien, og resten finder anvendelse i den farmaceutiske industri og ved glasfremstilling. Det bruges desuden i infrarøde detektorer. Opløselige thalliumsalte er yderst giftige og er tidligere blevet anvendt som rottegift og insekticider. Brugen af thallium til skadedyrsbekæmpelse er blevet begrænset eller forbudt i mange lande. Thalliumforgiftning resulterer bl.a. i hårtab. Historisk set har thallium været populært som mordvåben. ► Læs mere |
Neste ukes bolk er:  Lollands historie er fortællingen både om de forhold, som øen har tilfælles med hele Danmarks historie, og de forhold, der er særlige for øen - og ofte naboøen Falster - i forhold til det øvrige Danmark. Blandt øens særtræk, som har præget historien, er, at Lolland og Falsters jord hører til den mest frugtbare jord i riget, så den har kunnet dyrkes mere intensivt end i middelalderen. Især sukkeroerne har sat et markant præg på øens øens udvikling siden 1870'erne. Øen er meget flad, og meget af jorden har været vandlidende, og de sumpede områder medførte tidligere, at malaria var en plage for befolkningen, mens øen ofte er blevet hårdt ramt af oversvømmelser. Lolland har siden middelalderen været præget af mange store herregård, hvor adelen dominerede i usædvanlig grad. I fremtiden ventes Femern Bælt-forbindelsen og store havvindmølleparker at spille en vigtig rolle for udviklingen. ► Læs mere |
Utvalgt svensk artikkel
redigerUkens artikkel. Arkiv svenske: 2005 · 2006 · 2007 · 2008 · 2009 · 2010 · 2011 · 2012 · 2013 · 2014 · 2015 · 2016 · 2017 · 2018 · 2019 · 2020 · 2021 · 2022 · 2023 · 2024 · 2025
|
Den nåværende versjonen av denne bolken på forsiden er:  Stockholms historiska apotek inrättades från 1500-talets andra hälft till 1900-talets första hälft. Stockholms första apotek för allmänheten öppnade i mars 1575, då A. Busenius började sälja medikamenter som kungahuset inte behövde. Under 1600-talet anlades nio apotek i Stockholm. Från 1900 till 1950 ökade antalet apotek i Stockholm från 20 till 56. Idag finns bara ett apotek kvar i Gamla stan; apoteket Korpen som går tillbaka till 1674 och då hette Örnen. Apoteksmarknaden var hårt reglerad och myndigheterna föreskrev ofta apotekens geografiska läge, deras namn och vad de fick sälja. Det krävdes ett apoteksprivilegium för att kunna öppna ett apotek. Detta privilegiesystem existerade ända tills 1971. Bland Stockholms historiska apotek har idag bara apoteken Korpen, Ugglan och Storken kvar sin äldre officininredning. Ugglan är Sveriges äldsta apotek med verksamhet i över 210 år på samma plats vid Drottninggatan 59 och Storken är det kulturhistoriskt mest värdefulla i landet. ► Läs mer … |
Neste ukes bolk er:  Skoklosters slott är ett tidigare privatpalats vid Mälaren mellan Stockholm och Uppsala. Skoklosters slott räknas som ett av Europas främsta barockslott. Det är det största privatpalats som någonsin har byggts i Sverige och tillkom under den svenska stormaktstidens mest blomstrande period. Trots en byggtid på över trettio år fullbordades slottet inte helt innan byggherren Carl Gustaf Wrangel dog 1676. Arkitekt var troligen byggmästaren Caspar Vogel från Thüringen. De originella åttkantiga tornen och deras huvar har motsvarigheter i palatset Ujasdowa i Warszawa i Polen. Skokloster är arkitektoniskt unikt i Sverige. Slottet förvärvades 1967 av staten som då började ett omfattande renoveringsarbete. Skokloster är numera museum och sedan 1971 ett statligt byggnadsminne. På Skoklosters slott förvaras över 50 000 föremål, däribland en omfattande vapensamling och ett porträttgalleri med 600 verk. ► Läs mer … |
Uke 6
rediger| Ukens artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens artikkel på nynorsk | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens danske artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Utvalgt svensk artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
Uke 7
rediger| Ukens artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens artikkel på nynorsk | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Ukens danske artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |
| Utvalgt svensk artikkel | nowiki | nnwiki | dawiki | svwiki |